Var tar tiden vägen?

När och hur uppstår förseningar i tillståndsprocesser vid miljöprövning? Det är utgångspunkten för studien ”Var tar tiden vägen” som granskar handläggningstiderna vid ansökan om tillstånd.

Om rapporten

Effektivare handläggning av tillståndsärenden är en vinst för både myndigheter och företag. Med rätt insatser kan handläggningstiden kortas och förutsebarheten förbättras. Resurser frigörs och investeringsklimatet stärks.

Den här studien visar att de största tidsvinsterna kan göras i förarbetet, innan ansökan lämnas in. En tydligare medverkan från prövningsmyndigheten i samrådsfasen skulle höja kvalitén på ansökan från start och därmed minska behovet av kompletteringar, vilket skulle förkorta den totala handläggningstiden.

Slutsatser

Analysen visar bland annat att

➤ Stora förseningar uppstår i kompletteringsfasen

Hela 17 procent av kompletteringsförelägganden vid länsstyrelsens miljöprövningsdelegationer har tagit över 100 dagar att handlägga. Det är huvudsakligen inte sökanden som dröjer med svar, utan prövningsmyndigheten som tar tid på sig att handlägga kompletteringsärenden. Om brister i ansökan kan förebyggas, till exempel genom att samrådsförfarandet stärks, kan processtiden kortas.

➤ Handläggare kan ofta förutse vilka ärenden som kommer att ta lång tid redan när ansökan kommer in.

Det handlar främst om ansökningar som är bristfälliga, vilket argumenterar för vikten av tidig dialog och stärkta samrådsförfaranden. Säsongsberoende naturvärdesinventeringar påverkar också processtiden. Att handläggare tidigt kan estimera tidsåtgången talar för möjligheten att myndigheterna ska kunna ge en tidig indikation av processtiden – en viktig aspekt i arbetet med att förbättra förutsebarheten.

➤ Hanteringen av enskilda handlingar är avgörande för hur lång tid tillståndsprocessen tar.

Det är särskilt betydelsefullt hos miljöprövningsdelegationerna, där den längsta hanteringstiden i ett ärende har stor betydelse för den totala handläggningstiden. Jämförelsevis är antalet handlingar i ett ärende inte alls lika avgörande för den totala handläggningstiden som hanteringen av enskilda handlingar.

Metod

Rapporten bygger på en kombination av kvantitativ analys av över 500 prövningsärenden och kvalitativa intervjuer med 11 tjänstepersoner från prövningsmyndigheterna. Den prövningsprocess som har studerats omfattar tiden från att en ansökan har inkommit till prövningsmyndigheten i första instans till att samma myndighet har fattat ett beslut i tillståndsfrågan.

Studien är utförd på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet har finansierats av Tillväxtverket i samarbete med Accelerationskontoret.