Tid är pengar – vägen till snabbare tillståndsprocesser

DEBATT

För att stärka investeringsklimatet i Sverige och ge industrin förutsättningar att planera och genomföra sina projekt behöver svenska myndigheter förhålla sig till tid som en strategisk resurs. Accelerationskontoret, överlämnar den 21 april två förslag till regeringen, skriver Kristina Alvendal och Jonas Lundström, nationella industrisamordnare på Accelerationskontoret. 

Utdragna och oförutsebara tillståndsprocesser har blivit en akilleshäl för Sverige. De riskerar att fördröja viktiga investeringar och försvaga vår konkurrenskraft. Trots att handläggningstiden är central för både företag och samhällets intressen behandlas tid alltför ofta som en bieffekt i stället för ett styrverktyg. Men för näringslivet är tid allt annat än en bieffekt; tid är pengar. För att stärka grön tillväxt och svensk konkurrenskraft måste myndigheterna börja hantera tid som en strategisk resurs i svenska tillståndsprocesser.

Sverige har enligt OECD bland de längsta handläggningstiderna i Europa. När en tillståndsprocess drar ut på tiden påverkas inte bara ett enskilt företag. Det påverkar arbetsmarknaden, kommunernas ekonomi och investeringar i grön industri – det påverkar svensk tillväxt. Över 200 miljarder av industrins planerade investeringar är i dag låsta i tillståndsprocesser. Det är pengar som i stället för att bygga välfärd ligger på paus i väntan på beslut. Sverige gasar med handbromsen i.

Att industrin bromsas av långa handläggningstider handlar inte om lagar, miljöhänsyn eller rättspraxis. Det handlar om arbetskulturen vid svenska myndigheter.

Tillståndsärenden med stor vikt för den gröna omställningen saknar allt för ofta en tidsplan och ärenden blir liggandes i väntan på handläggare. Inom flera myndigheter saknas till och med rutiner för att tidigt utse en handläggare som kan minska risken för en passiv start, och utan en tydlig tidsplan blir processen reaktiv. Handläggningen blir beroende av enskilda tjänstemäns prioriteringar och påverkas av faktorer som säsongsberoende naturvärdesinventeringar, vikariat och semestrar. Industriprojekt försenas och fördyras, eller så väljer kapitalet andra länder där tillståndsprocesser hanteras snabbare och villkoren är mer förutsebara.

Vi ser också hur liknande tillstånd tar olika lång tid trots jämförbara regelverk. Medan somliga myndigheter jobbar effektivt bromsar andra upp. Skillnaderna beror väldigt lite på ärendets komplexitet och mer på arbetskultur och styrning. Bristen på likvärdighet försvårar för företagens planering, kommande investeringar och projekt. Samtidigt vittnar myndigheter som aktivt arbetar med tidig dialog och tydlig kommunikation om resurseffektivitet, ökat förtroende, bättre arbetsförhållanden och mer tid för komplexa ärenden.

För att stärka investeringsklimatet i Sverige och ge industrin förutsättningar att planera och genomföra sina projekt behöver svenska myndigheter förhålla sig till tid som en strategisk resurs. Accelerationskontoret, som på uppdrag av regeringens ska röja hinder för industrins gröna omställning och stärka svensk konkurrenskraft, överlämnar nu två förslag till regeringen:

1. Utse en handläggare. Inom två veckor från det att en tillståndsansökan inkommit till myndigheten ska en ansvarig handläggare utses och den sökande informeras. Att ett ärende tilldelas en handläggare tidigt i processen är grundläggande för att få en aktiv start, det skapar tydlighet gentemot den sökande och minskar risken för att brister i ansökan upptäcks sent.

2. Ta fram en tidsplan. Inom två månader från att en tillståndsansökan inkommit till myndigheten ska en tidsplan tas fram och kommuniceras till den sökande samt andra relevanta parter. Tidsplanen ska inkludera processens olika moment och när i tid de förväntas äga rum. En tidsplan gör processen mer förutsebar, skapar framförhållning och förutsättningar för en snabbare handläggning.

Förslagen omfattar Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Energimarknadsinspektionen, Elsäkerhetsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Skogsstyrelsen Strålsäkerhetsmyndigheten och Länsstyrelserna i de delar de inte i dag redan har krav på tidsgränser.

Tillsammans skapar insatserna en mer enhetlig, transparent och förutsebar handläggning i de tillståndsprocesser som är centrala för Sveriges klimatomställning och konkurrenskraft. De kräver inga lagändringar, de harmoniserar med EU:s krav på tidsplaner inom viktiga förordningar som Critical Raw Materials Act (CRMA) och Net- Zero Industry Act (NZIA), och kan införas direkt genom regeringens myndighetsstyrning.

Politiken har länge efterfrågat hur det ska gå till att snabba på beslutsprocesserna. Det är vår bestämda uppfattning att dessa förslag är just ett sådant hur. Om svenska myndigheter rustas med verktyg som möter samhällets behov kan svenska tillståndsprocesser gå från att vara vår akilleshäl till att bli en konkurrensfördel.

Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare, Accelerationskontoret
Jonas Lundström, nationell industrisamordnare, Accelerationskontoret