”Kommunerna kan inte bära risken själva – staten måste in”

DEBATT

Kommuner förväntas säga ja till jätteetableringar – men tvingas stå för riskerna innan fördelarna kommer dem och resten av landet till gagn. Varför ska de chansa när staten så lätt skulle kunna ge dem bättre förutsättningar? Nog nu, skriver Accelerationskontoret tillsammans med 34 representanter från landets kommuner och branschorganisationer.

Sverige har goda förutsättningar att attrahera storskalig industri och konkurrerar idag om några av de största industriella investeringarna i modern tid. Den gröna omställningen, fossilfria transporter och den tekniska utvecklingen driver fram miljardinvesteringar i ny produktion, energi och infrastruktur. Men för att investeringarna ska bli verklighet krävs mer än konkurrenskraftiga företag och goda affärsidéer. Kommunerna måste kunna säga ja till nya etableringar och expansioner.

Nu går kommuner, bransch- och medlemsorganisationer och myndigheter samman och uppmanar Sveriges rikspolitiker att presentera konkreta åtgärder på hur staten kan dela kommunernas risk vid stora etableringar.

När ett företag överväger en större etablering är kommunens förmåga att tillhandahålla bostäder, kompetensförsörjning, transporter, nätkapacitet och offentlig service ofta avgörande. Utan de praktiska förutsättningarna riskerar investeringarna att försenas, fördyras eller utebli helt. Det får konsekvenser för svensk arbetsmarknad, tillväxt och välfärd i hela landet.

För kommunernas del finns starka incitament att välkomna nya företagsetableringar. Det är en möjlighet till nya arbetstillfällen och ökade skatteintäkter genom fler folkbokförda i kommunen och de investeringar som görs i samhället gynnar även små- och medelstora företag under lång tid framöver. Men trots det saknar många kommuner idag de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att kunna välkomna stora etableringar.

För den enskilda kommunen innebär en stor etablering ofta omfattande, lånefinansierade investeringar långt innan verksamheten är på plats och kan genererar nya skatteintäkter. För mindre och medelstora kommuner kan en enskild etablering förändra hela samhällsstrukturen.

Nya bostadsområden behöver byggas, vägar förstärkas, skolor och omsorg dimensioneras upp och teknisk infrastruktur utvecklas. Investeringarna måste ske i förväg, medan de positiva effekterna syns först efter flera år när verksamheten är i drift. Kommunerna tar en betydande ekonomisk risk samtidigt som etableringens omfattning, långsiktiga effekter och framtida skatteintäkter inte alltid går att förutse.

Accelerationskontoret – med regeringens uppdrag att påskynda industrins gröna omställning och stärka svensk konkurrenskraft – har överlämnat elva förslag till energi- och näringsminister Ebba Busch. Förslagen syftar till att minska riskerna och stärka kommunernas förmåga att attrahera och ta emot stora företagsetableringar och -expansioner. I arbetet med att ta fram förslagen medverkade 196 kommuner varav drygt hälften uppgav att de varit tvungna att avstå en större etablering eller expansion under de senaste fem åren. Samtidigt är flera av de utmaningar som kommunerna möter idag av ett slag som staten skulle kunna bidra till att reducera eller eliminera helt.

När kommunerna tillfrågades vilka åtgärder som staten borde vidta för att underlätta mottagandet av stora etableringar så lyftes ekonomisk riskavlastning och kompetensförsörjning fram som två av de viktigaste insatserna. Även bostadsbyggande, infrastruktursatsningar under rådande Nationell plan och elförsörjning rankades högt. Det är tydligt att behoven är stora och att en fungerande riskdelning mellan stat, företag och kommun skulle stärka Sveriges förmåga att attrahera stora etableringar.

I regeringens industristrategi som antogs i juni 2025 anger regeringen som en målsättning att det bör råda ”goda förutsättningar för kommuner att ta emot företagsetableringar och företagsexpansioner”. Regeringen har nu ett givet tillfälle att uppfylla den målsättningen. Vi uppmanar därför politiker från höger till vänster att gå från ord till handling. Vi betonar särskilt tre insikter inför arbetet med att ta fram skarpa politiska förslag:

1. Konkret politik i närtid. Det råder bred samstämmighet från kommuner, branschorganisationer och näringslivsaktörer att staten kan och bör göra mer för att underlätta kommunernas mottagande av stora företagsetableringar- och expansioner. Regeringen, oavsett färg efter nästa val, behöver prioritera frågan och lägga fram konkreta förslag på åtgärder. Det är centralt för Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och klimatomställning.

• Ett smörgåsbord av lösningar. Kommunernas förutsättningar att ta emot stora etableringar varierar mellan landets 290 kommuner beroende på storlek, geografiska position, tidigare erfarenheter och kapacitet. En enskild insats löser inte utmaningen. Ju fler företagsfrämjande insatser som regeringen väljer att genomföra, desto större effekt.

• Politisk långsiktighet. Sverige behöver politiskt genomförbara beslut som håller i längden. Ett fungerande och förutsebart samarbete mellan stat, kommun och näringsliv minskar både kommunernas och företagarnas risk och gör Sverige mer attraktivt för långsiktiga investeringar.

Kommunernas förutsättningar att säga ”Ja” till stora etableringar och expansioner är i första hand inte en lokal fråga. Det är en fråga om Sveriges möjlighet att attrahera strategiskt viktiga investeringar på den globala marknaden och stärka svensk tillväxt, välfärd och konkurrenskraft i hela landet. En förutsebar och politiskt långsiktig modell skapar bättre förutsättningar för kommunerna att hantera de företagsinvesteringar som i många fall skapar värden långt utanför den egna kommungränsen. Frågan är inte om Sverige har råd att stärka kommunernas kapacitet att välkomna stora etableringar. Frågan är om vi har råd att låta bli.

• Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare och chef för Accelerationskontoret
• Jaani Heinonen, chef för investeringsfrämjandet, Business Sweden
• Marie Nilsson, förbundsordförande, IF Metall
• Jakob Tellgren, vd, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige
• Maria Sunér, vd, Svemin
• Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges ingenjörer
• Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna
• Annika Roos, vd, Jernkontoret
• Pia Sandvik, vd, Teknikföretagen
• Björn Hellman, vd, Livsmedelsföretagen
• Ahmed Alaeddine, chef för Business Region Värmland
• Anders Henriksson (S), ordförande, Leif Sandberg (C), vice ordförande och Carina Wutzler (M), vice ordförande vid SKR – Sveriges Kommuner och Regioner
• Béatrice Öman (S), kommunstyrelsens ordförande, Bodens kommun
• Birgitta Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande och Jenny Jänkänpää (MP), vice ordförande i kommunstyrelsen, Gällivare kommun
• Emma Swahn Nilsson (M), kommunstyrelsens ordförande, Karlskronas kommun
• Peter Kärnström (S), kommunstyrelsens ordförande, Sandvikens Kommun
• Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande och Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör, Skellefteå kommun
• Erik Lövgren (S), kommunstyrelsens ordförande, Ånge kommun
• John Johansson (S), Kommunstyrelsens ordförande, Örebro kommun
• Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun
• Johan Abrahamsson (M), kommunstyrelsens ordförande, Mariestads kommun
• Madelaine Jakobsson (C), kommunstyrelsens ordförande, Nordmalings kommun
• Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande, Timrå kommun
• Susanne Hägglund, kommundirektör, Kiruna kommun
• Karolina Berglund, kommundirektör, Fagersta kommun
• Niklas Säwén (S), kommunstyrelsens ordförande, Sundsvalls kommun
• Jonas Bergström (S), kommunstyrelsens ordförande, Härnösands kommun
• Malin Svanholm (S), kommunstyrelsens ordförande, Kramfors kommun
• Maria Skoglund, kommundirektör, Ludvika kommun
• Leif Pettersson (S), kommunstyrelsens ordförande, Ludvika kommun
• Johannes Nordin (M), 1:e vice ordförande, Örnsköldsviks kommun